Pressmeddelande 2015-04-07
På 23 år har användningen av psykofarmaka ökat lavinartat bland unga. Allra störst är ökningen av antidepressiva medel, som ökat 140 gånger bland kvinnor 15-19 år och 70 gånger bland män i samma åldersgrupp. Trots tidigare larm har politikerna inte lyckats vända utvecklingen och det beror på att de vägrar ge barn mer tid med sina föräldrar, menar föräldrauppropet Hållbar familjepolitik NU som i dag publicerar unik statistik i rapporten Familjepolitikens ekonomi 4.0.
Redan vid millennieskiftet larmades det om en kraftigt ökad försäljning av psykofarmaka till unga under 1990-talet: antidepressiva medel hade tiofaldigats till både kvinnor och män i åldrarna 15-24 år, sömnmedel trefaldigats till kvinnor och fördubblats till män. Läkare varnade för att detta var tecken på en ökad psykisk ohälsa bland unga och studier drogs igång för att identifiera orsakerna.
Dessvärre har man inte lyckats vända utvecklingen, utan den har till och med accelererat sedan år 2000 (se diagram nedan). Det visar rapporten Familjepolitikens ekonomi 4.0 i en unik sammanställning av läkemedelsstatistik för perioden 1991-2014, som publiceras i dag av föräldrauppropet Hållbar familjepolitik NU.
1990-talets tiofaldigade ökning av antidepressiva medel har under 1991-2014 blivit nästan 50-faldigad till kvinnor (+4 682 %) och nästan 40-faldigad till män (+3 639 %). År 2014 uppgick försäljningen av antidepressiva medel mot recept till 55 dygnsdoser (DDD) per
1 000 invånare per dag till kvinnor 15-24 år, att jämföra med 1991 då försäljning var
1,15 DDD/inv/dag. Till män i samma åldersgrupp såldes 28 DDD/inv/dag år 2014 och 0,75 DDD/inv/dag år 1991.
Ännu mer har antidepressiva medel ökat bland tonåringarna i gruppen, cirka 140 gånger för kvinnor 15-19 år (+13 690 %) och cirka 70 gånger för män i samma åldersgrupp
(+6 710 %). År 2014 såldes 41,37 DDD/inv/dag till kvinnorna i denna åldersgrupp, år 1991 0,3 DDD/inv/dag. Till männen såldes 20,43 DDD/inv/dag år 2014 och 0,3 DDD/inv/dag år 1991.
Även försäljningen av antipsykotiska läkemedel (neuroleptika), lugnande medel och sömnmedel har ökat markant sedan 1991: 282-1 571 procent bland 15-24-åringar,
510-4 015 procent bland 15-19-åringar.
– Ansvariga politiker och myndigheter har misslyckats med att hejda den psykiska ohälsan bland unga. De har i decennier försökt förklara den med orsaker som att arbetsmarknaden blivit tuffare och utbildningskraven hårdare. De har sagt att skolan ska bli bättre på att upptäcka problemen och lovat mer resurser till vården. Men inget har hjälpt och det beror på att man inte vänder på den sista stenen, familjepolitiken, säger Susanne Nyman Furugård som skrivit rapporten och leder föräldrauppropet tillsammans med Christian Sörlie Ekström.
– Visst har tillvaron blivit alltmer krävande för unga, men den psykiska ohälsan uppstår inte enbart för att det är svårt att få jobb, utan grogrunden har lagts långt tidigare i deras liv. En uppväxt som regleras hårt av familjepolitiken. Med starka ekonomiska styrmedel tvingas föräldrar lämna bort sina barn vid cirka ett års ålder, fastän väletablerad forskning visar att barn behöver mer tid med sina föräldrar för att utveckla en trygg anknytning som är grunden för psykisk hälsa och förmågan att hantera utmaningar i livet, menar Christian Sörlie Ekström.
Rapporten pekar på en rad studier där otrygg anknytning är en återkommande riskfaktor för olika symptom på psykisk ohälsa, exempelvis mobbning, droger, ätstörningar, självskador och självmord. Den visar också på hur utvecklingen av psykisk ohälsa sammanfaller med att barns tid med föräldrarna minskat markant sedan den stora förskoleutbyggnaden började i mitten av 1970-talet. När dessa barnkullar tog sina steg ut i vuxenlivet på 1990-talet ökade ohälsan.
Därtill redovisas kostnaderna för det ensidiga barnomsorgssystemet och dess konsekvenser. Lågt räknat hamnar slutnotan på minst 50 miljarder kr/år i förlust för samhället. Bara utskrivningen av psykofarmaka till unga kostade en halv miljard kronor år 2014.
– Det här är en helt oförsvarlig och ohållbar hushållning med både skattepengar och Sveriges viktigaste framtidsresurs, barnen. Nu har vi nära 25 års bevis på att den här familjepolitiken systematiskt försvagar många barns anknytning och möjligheter att lära sig hantera livets utmaningar. Det borde räcka för att våra politiker äntligen ska agera, säger Susanne Nyman Furugård.
Föräldrauppropet Hållbar familjepolitik NU kräver därför att föräldrar själva ska få de cirka 10 000 kr/mån/barn som förskolan subventioneras med och välja vilken slags barnomsorg som passar deras barns behov bäst. Rapportens beräkningar visar att detta inte kostar något utan tvärtom kan spara pengar – och mänskligt lidande.
