Med anledning av Timbros slutreplik i Aftonbladet (5/3) efter en debatt med mig om deras förslag att halvera föräldraförsäkringen, har jag granskat deras enda källa kring barns behov. Det visar sig att de inte bara har ryckt ett citat ur sitt sammanhang, som jag visat tidigare, utan totalt förvanskat vad barnpsykiatern Magnus Kihlbom skrivit om anknytning.
Man kan undra om Timbro överhuvudtaget har läst den rapport som de påstår stödjer att små barn kan börja på förskola vid åtta månaders ålder utan risk för otrygg anknytning. Av Timbros slutreplik framgår att de inte ens vet vad för slags dokument det är, när de kallar det ”Magnus Kihlboms forskning”. Rapporten ifråga innehåller inte någon forskning av Magnus Kihlbom, utan är en kunskapsöversikt över andras forskning som han sammanställde åt Myndigheten för Skolutveckling år 2003. Hans eget namn finns inte med bland forskningsreferenserna.
Läser man de 89 sidorna i kunskapsöversikten finner man tvärtom mängder av citat från Magnus Kihlbom som talar emot Timbros påstående – och i stället ligger i linje med vad jag har anfört (barn behöver minst tre år med föräldrarna, många ännu mer eftersom barn är olika). Till exempel:
På frågan om när ett barn är redo att lämnas bort av sina föräldrar, svarar Magnus Kihlbom:
Men Timbro läste nog inte det här utan bara slutrapporten från regeringens utredning om föräldraförsäkringen, som hade använt samma citat som Timbro lutar sig mot. Det framgår också av det faktum att det är regeringsutredningen som anges som källa i Timbro-rapporten, inte Magnus Kihlboms kunskapsöversikt från 2003. Genom det här förfarandet förvanskar de hans sammanställning och den forskning som ligger till grund för den.
Förutom att kopiera från regeringsutredningen har Timbro även uttalat sitt stöd för dess förslag om att korta föräldraförsäkringen med en månad (vilket jag tidigare kritiserat i GP). Att tankesmedjan går ännu längre i sitt eget förslag och vill kapa den åtta månader, är en del i detta stöd till regeringen och klassisk politisk taktik. Genom att lägga ett förslag som uppfattas som “extremt” gör Timbro så att regeringsutredningens nedskärning framstår som måttfull och lättare kan vinna gehör när regeringen presenterar sitt förslag till riksdagen i vår. Det är en draghjälp som regeringen behöver, eftersom samtliga oppositionspartier förkastade förslaget när det kom från utredningen i slutet av december.
Att näringslivets tankesmedja så tydligt banar väg för socialistisk familjepolitik borde väcka åtminstone borgerliga media och få dem att granska förslaget och underlaget. Men i stället lovordade Svenska Dagbladets (obundet moderat) ledarskribent Maria Ludvigsson förslaget genom att helt okritiskt repetera punkter ur det och sen lägga en offerkofta på Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro, som presenterade det.
Hätska kommentarer är självklart förkastligt men SvD berör inget av den sakliga kritik som också har riktats mot förslaget från många håll, inklusive från mig. På direkt fråga vill Maria Ludvigsson inte kommentera bristerna som jag har pekat på. Det borde vara en angelägnare uppgift för en ledarskribent än att läxa upp TV-tittare och ömka för en företrädare för Timbro, som backas upp av Svenskt Näringsliv och omsätter 30 miljoner per år. Hur rimligt är det att kräva sans och balans av enskilda medborgare när en sådan maktfaktor trummar ut sitt förslag så okänsligt och okunnigt som Steijer/Timbro gjorde? Ett förslag som berör väldigt många människor med barn och barnbarn. Totalt handlar det årligen om cirka 100 000 småbarn vars behov Timbro anser sig veta mer om än deras föräldrar – eller forskare. Vilket jag härmed visat att Timbro inte kan ett dugg om. Då är det barnen som det är synd om.
Susanne Nyman Furugård
PS. Det är också uppseendeväckande att Timbros slutreplik helt undviker att bemöta min kritik om alla kostnader av deras förslag som de inte har räknat med – minst 10 miljarder kronor för tidigare förskolestart, mer VAB, sjukskrivningar av föräldrar och personal, samt ökad psykisk ohälsa bland barn och unga. I synnerhet då Timbro motiverar sitt förslag med att det skulle spara pengar åt staten och ge utrymme för skattesänkningar. Men inget svar är ju också ett svar…
Vill du ha en familjepolitik som utgår från forskning om vad barn behöver – skriv på namninsamlingen Power to Parents 2018!